|
Alla järnvägar bär till Hyvinge
Både lok och passagerarvagnar repareras och byggs upp på VR-koncernens reparationsverkstad. Hälsa och säkerhet i arbetet är något man tar på allvar: personalen på den elektriska enheten har jobbat i över två år utan några olyckor.
VR-koncernen driver Finlands järnvägstrafik och är välbekant för alla finländare, och företaget har en lång och prestigefylld historia.
Koncernens arbete inleddes när tågtrafiken satte igång mellan Helsingfors och Tavastehus den 17 mars 1862, för mer än 146 år sedan.
1930-talet var guldåldern för tågresande i Finland, precis som på alla andra håll i Europa. Folk började förflytta sig från gårdar till fabriker, och pendlingsavstånden blev längre. Tidernas rekord för antal tågpassagerare sattes på 1940-talet och överträffades inte förrän 2005.
Efter kriget började Finland modernisera sina fordonstillgångar, och diesellok infördes. Levnadsförhållandena i Finland förbättrades gradvis och människorna började resa igen. Järnvägarna marknadsförde rundresor för semesterfirare.
Tungt underhåll
I ett land med gles befolkning finns det alltid folk som åker tåg. Förutom detta används tågen till transport. Tunga maskinerier kräver tungt underhåll, och i Finland finns det två reparationsverkstäder för sådant. En av dem ligger i Pieksämäki och den andra i Hyvinge, nära
stadens centrum.
VR:s reparationsverkstad i Hyvinge grundades 1949. Den är mycket stor, och det är inte så konstigt; som mest arbetade 1 200 personer där 1962. För närvarande finns det bara 330 i VR:s personal, och 70 entreprenadanställda. Personalstyrkan har skurits ned av naturliga skäl.
Noggranna reparationer
– Maskinerna har förändrats. De nya elloken kräver färre reparationer än de gamla dieselloken, och ännu mindre jämfört med gamla ånglok, förklarar säkerhetschefen Pauli Nieminen.
– Dessutom har lokens dragstyrka ökat avsevärt sedan reparationsverkstaden grundades. Tack vare det kan vi dra fler vagnar med färre lok, fortsätter han.
Passagerarvagnarna renoveras vart åttonde år, dieselloken vart tolfte och de gamla elloken vart tionde år. Under garantiperioden renoveras de nyaste elloken efter 120 000 mil, det vill säga fyra år.
Allting repareras noggrant genom att man tar isär loken, vagnarna och även motorerna i smådelar. Efter det rengörs alla delar och komponenter, och kontrolleras för att se om de behöver repareras eller bytas. Innan allt monteras ihop igen inspekteras och testas alla reparerade delar. Det finns också två målningsavdelningar för lok och passagerarvagnar på verkstaden.
Alla använder skyddsskor
Eftersom VR-verkstaden i Hyvinge länge hade så många människor anställda, och folk fortfarande måste specialisera sig för att jobba där, hade verkstaden sin egen skola fram till 1983. Då började den sista åldersgruppen studera på skolan.
Om den nuvarande personalen inte har gått verkstadens egen skola, så har de för det mesta studerat el- och maskinteknik vid en yrkesutbildning.
De mest typiska yrkestitlarna på Hyvinges reparationsverkstad är lokomotivmekaniker eller elmekaniker. Den snabba tekniska utvecklingen inom järnvägsindustrin syns tydligt i den nyaste yrkesgruppen, nämligen de elmekaniker som har kommit från tekniska högskolan som utexaminerade ingenjörer.
De flesta delar som behöver repareras är stora, och därmed också mycket tunga.
– Alla vet att om man får en sådan bit på tårna blir det en allvarlig skada. Därför använder alla skyddsskor, och även skyddsglasögon och öronskydd om det behövs, säger Hannu Nurminen, representant för hälsa och säkerhet.
En annan sak som kännetecknar arbetet är att man kryper i trånga utrymmen och arbetar högt upp.
– Förr i tiden balanserade karlarna omkring högst upp på loken utan skyddslinor, och det ansågs normalt, förmodligen bara för att ingen ramlade! Nu för tiden är skyddsutrustning obligatoriskt, säger Hannu.
Tufft för axlar, knän och höfter
Arbetsbördan syns tydligt hos de anställda, vars medelålder är över 50 år.
– Många har ganska utslitna axlar, eftersom jobbet kräver att man lyfter tunga delar i svåra ställningar och i trånga utrymmen. Detta frestar också på knän och höfter, eftersom mekanikerna ofta får böja knä eller krypa för att kunna göra sitt jobb. Lederna blir slitna, och en del av våra anställda har fått genomgå operation. Det är tråkigt, men sådana krämpor är svåra att undgå, beklagar sig säkerhetschef Hannu.
– Enda sättet att påverka det där är att använda bästa möjliga skodon och annan utrustning, och att alltid sätta säkerheten först, lägger Hannu till.
Skorna som används mest
Förra året gjorde Jalas fotterapeut Nina Reivonen en undersökning av fötterna hos de anställda på verkstaden. Det ledde till att 145 anställda fick personligt anpassade innersulor.
Hannu betonar användningen av korrekta skodon i jobbet.
– Skorna används mest, så de måste vara perfekta, tycker Hannu.
På verkstaden i Hyvinge förser arbetsgivaren alla de anställda, även kontorspersonalen, med arbetsskor. Skorna får bytas ut så ofta som det behövs. De anställda kan välja mellan produkterna från två finska skotillverkare. Jala står för en andel på cirka 98 procent av de anställdas skor.
Arbetssäkerheten viktig
Arbetssäkerhet är en viktig fråga på VR:s
reparationsverkstad i Hyvinge.
När någon upptäcker en eventuellt farlig situation, kan han eller hon rapportera den till Hannu. Det är också möjligt att de anställdas egen enhet inspekterar situationen och informerar alla om den via intranätet.
När Hannu har fått rapporten om faran, kontrollerar han det farliga stället, fotograferar det och rapporterar det ihop med den i personalen som först upptäckte situationen. Problemet rättas sedan till genom lämpliga åtgärder.
– De problem som kräver omedelbar reparation tar vi genast itu med. Mindre brådskande problem går vi igenom mer noggrant ihop med andra, förklarar Hannu.
Hatten av för den elektriska avdelningen
I början av oktober hade reparationsverkstadens personal rapporterat 54 farliga situationer.
– De flesta är sådana som rapporteras hela tiden, för att vi uppmuntrar personalen att göra det. Det är som en snöbollseffekt; när en rapport görs och den farliga situationen reds ut, inser folk att det är användbart att göra en rapport, och så rapporterar de fler situationer eller bekymmer. Våra rapporter är dessutom välgjorda.
Ett annat sätt att klart förbättra arbetssäkerheten är hygieninspektioner och rengöring. I år kommer alla enheter vid verkstaden att genomgå två Elmeri+inspektioner. Nästa år blir det fyra.
– Ibland tycker ledningarna för de olika enheterna att inspektionerna är påtvingade, eftersom de har mycket annat arbete att göra. Men å andra sidan finns det enheter där inspektionerna har blivit en rutin, som inte anses stressande utan förbättrande, säger Hannu.
VR deltar i forumet Noll olycksfall. I år har det varit cirka tjugo olyckor. Vid de flesta av dem har den anställde tvingats sjukskriva sig.
Den elektriska enheten med över 50 anställda har jobbat i över två år utan några olyckor. Det är ett resultat som Greppet lyfter på hatten för.
Noll olycksfall-forumet
Noll olycksfall-forumets målsättning är att främja säkerheten på arbetsplatserna. De 185 arbetsplatser som deltar har sammanlagt över 220 000 anställda, vilket motsvarar cirka 10 procent av Finlands hela arbetskraft. Arbetshälsoinstitutet fungerar som samordnare för forumet, som inrättades 2003 inom ramen för det nationella arbetsolycksfallsprogrammet.
|
|