Det enda som överlevde branden var sulorna

Ambulanssköterskan Linnea om säkerhet och skyddsutrustning

Morgonen efter en perfekt kväll vid sjön väcktes Linnea av ett telefonsamtal från brandkåren. En byggnad på familjens gård hade brunnit ner till grunden.

När hon senare gick runt bland askan och resterna av det som nyss varit en liten stuga såg hon något oväntat. En ensam yttersula. Nästan helt intakt.

– Då minns jag att jag sa något i stil med: “Jäklar, Jalassulorna håller minsann måttet vad gäller värmeskydd.”

Linnea arbetar som specialistsjuksköterska inom anestesi- och ambulanssjukvård. Vägen till yrket började egentligen långt innan vården, som reseledare på charterdestinationer.

– I den rollen var man tvungen att lösa oförutsägbara problem i stunden. Vi hade även en del olyckor bland gästerna, och jag insåg att jag var rätt bra på att bibehålla lugn och agera när andra var stressade.

Samtidigt har hon alltid varit fascinerad av människokroppen och hur den fungerar. Kombinationen ledde henne vidare till akutsjukvården.

I ambulansen är ingen dag den andra lik. Ena stunden handlar det om att hjälpa en äldre person som fallit hemma. Nästa om ett akut larm där sekunder kan vara avgörande.

– Variationen är något jag verkligen uppskattar. Ibland är det högt tempo och kaos, ibland handlar allt om att bara sitta ned och prata med en patient. På en riktigt bra arbetsdag har det varit vi som utgjort skillnaden mellan liv och död för någon.

Men arbetet innebär också tunga kontraster.

– Det mest utmanande är när man känner sig makt- eller hjälplös. När man vill kunna göra mer men inte räcker till. Jag tycker också det är jobbigt att se all ensamhet som finns i samhället, framför allt hos äldre.

Säkerheten kommer först inom ambulansvård

Att arbeta i ambulans innebär ständigt nya miljöer och situationer att förhålla sig till.

– Vi rör oss ofta i trånga och logistiskt utmanande miljöer, vilket ställer krav på att både kunna planera och improvisera.

Säkerhetstänket är närvarande vid varje uppdrag.

– I vårt jobb får man vara sitt eget skyddsombud. Vi behöver kontinuerligt utvärdera både vår egen och patientens säkerhet — var vi befinner oss, vilka risker som finns och hur situationen snabbt skulle kunna förändras.

Därför är rätt skyddsutrustning avgörande.

– Oavsett om det är 30 grader varmt eller snöstorm behöver vi ha utrustning som skyddar oss från sådant som annars hade kunnat orsaka skador.

För Linnea är det viktigt att arbetsskorna fungerar i alla väder och situationer. Under vintermånaderna behöver de hålla värmen, medan sommaren kräver lättare och mer luftiga skor för långa arbetspass i ständig rörelse.

– Jag värdesätter skor som hjälper till med temperaturregleringen. Mina tår är alltid iskalla på vintern och överhettade på sommaren. Sedan uppskattar jag också sådant som hållbara dragkedjor och BOA-fästen.

När det gäller skyddshandskar är värme, vattentålighet och bra passform viktigast.

En kväll som började i TOTAL harmoni

Det var en av vårens första riktigt varma dagar.

Familjen hade tillbringat kvällen vid den egentimrade bastun nere vid sjön. De badade, grillade korv och njöt av kvällssolen medan sjön låg spegelblank.

– Sjöfåglarnas sång var det enda som hördes.

Vid tiotiden på kvällen lämnade de platsen. Allt var lugnt.

Nästa morgon förändrades allt.

– Jag väcktes av ett samtal från brandkåren. De berättade att en äldre bod intill bastun totalförstörts i en brand under morgonen.

En granne hade sett rök från andra sidan sjön och snabbt tagit båten över för att försöka släcka.

– Han insåg snabbt att byggnaden inte gick att rädda och fokuserade istället på att kyla ned bastun.

På bara sex minuter gick branden från lite rök under stugan till ett övertänt eldhav.

När Linnea kom fram återstod bara aska.

– Initialt var jag givetvis chockad. Mest av allt kändes det konstigt. Att man kan lämna platsen med sådan harmoni i kroppen efter en otrolig kväll, för att sedan väckas av dåliga nyheter.

Trots förlusten känner hon framför allt tacksamhet.

– Vi är otroligt tacksamma att det var just den byggnaden som brann ned och inte bastun som vi lagt så många arbetstimmar på. Och vi känner en enorm tacksamhet mot grannen som gjorde att bastun klarade sig oskadd.

När branden förändrade synEN på sKYddsskor

Mitt bland det nedbrunna såg Linnea något som stack ut.

En yttersula från ett par JALAS-skor.

Trots den extrema hettan var sulan i stort sett fortfarande intakt.

– Jag såg hur mycket annat material som helt hade slukats av lågorna, trots att man tänker att det borde tåla mycket värme. Så att ett material som för ögat ser ganska lättsmält ut kunde hålla värme så bra imponerade verkligen på mig.

Händelsen förändrade också hennes syn på kvalitet och skyddsutrustning.

– Tidigare har jag nog tänkt att “det håller säkert någorlunda”. Men nu fick jag ett fysiskt bevis på att det verkligen fungerade när det blev skarpt läge.

Samtidigt hoppas hon att andra kan ta med sig något från händelsen.

– Kolla grillplatsen ordentligt och släck med vatten eller lock, även om det ser helt slocknat ut.

Och kanske också:

– Det lönar sig att satsa på bra skyddsutrustning.